amandastaar

LIKE A STAR!

skriv,skriv,skriv tills fingrarna blöder!

Jag har fått något skriv-fnatt! 
Eller helt enkelt mer motiverad till att blogga, vilket jag uppskattar. Det är ju jätte skönt att bara skriva, fast jag hamnar i något sorts "skrivmani"! Jag bara skriver och skriver. Gött.

En dikt jag skrev för några dagar sedan:

Svart utav sjuka.

Det gnager i mig, som termiter i min kropp.

Jag vill dra ut det, jag kliar och river.

Inget hjälper.

Det får mig att tänka onda tankar.

Det formar mig till en annan person.

Någon jag aldrig känt förut.

De skriker inom mig. Högt.

Men det finns ingen som hör.

Paniken stiger. Jag färdas snabbt här ifrån. 
I andra tankar.

Bland ljud, tystnad och känslor.

Det enda jag hör är tystnad.

Det enda jag känner är tomhet.

En dikt som jag vann andra pris på en tävling på gymnasiet.:

Rädslan

Jag föddes av ångest,

Matades med sorg.

Min trygghet var ilska,

rädslan var min sång.

Hatet var min vardag,

lidandet likaså.

Jag menades inte att födas,

snaran runt min hals känns förut bestämnd.

jag finner ingen lycka.

Jag finner ingen kärlek.

Rädslan möter mig med en storm,

tar emot den som förut.

Det chockar mig inte

med bråk, slag eller våld.

Det har jag mött,

så många gånger förut.

Men innerst inne skriker jag,

jag skriker utav rädsla.